Johanna

Ett försök..
Min nedstämdhet, pms, ångest, vargtimma, ja vad man nu vill kalla det, ville inte släppa igår heller. Jag kände mig deppig och seg. Så jag bestämde mig för att träna, i hopp om att må bättre. Lite endorfiner i kroppen skadar ju inte. 

Jag träffade Mathilda på söder och vi tränade i en park. Det blev AMRAP, 3 block a 8 minuter, sen avslutade vi med 3 min sprint, det var så himla jobbigt. Men precis vad jag behövde. Först var jag lite besviken över min prestation, för jag orkade inte riktigt (usel kondition). Men när vi sedan stretchade sa Mathilda att hon körde hårdare med mig än hon brukar annars och då kände jag att det var ok att inte riktigt orka.

Här har ni passet förresten:



Som ni ser hade jag ett leende på läpparna när jag gick därifrån. 


Kram på er!
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress